Att byta livsstil
Men någon gång under mitten av sommaren så kände jag att det var nog, för jag hade ju varit så duktig ända sen i julas. Så därför tänker jag här dela med mig lite tips och idéer och berätta hur sjutton man gör när motivationen ligger nedgrävd någonstans!
Kosten
Det är väl detta som alltid har varit mitt största problem. De tyngsta lasterna jag själv har, är pizza, chips och choklad. Men istället för att förbanna mig självså fort jag äter det, så bruakr jag tänka att det är en väldigt massa annat jag inte stoppar i mig. Till exempel massa godis med konstiga ämnen, läsk och att jag till exempel inte har socker i kaffe eller te.
Jag har upptäckt, att om man bara låter bli godiset i 3-4 dagar, så lägger det sig det där satans sötsuget. Åtminstone funkar det på mig. Pizza och chips försöker jag låta bli så gott det går, men unnar mig det ändå någon gång ibland. Och det är helt okej. Så länge det inte blir en vana.
Sen jag flyttade hemifrån, så har jag tagit för vana att köpa lättmjölk, då vi alltid hade den fetaste mjölken hemma. Jag ser också till att inte köpa hem massa onyttiga grejer, för finns de hemma, så äter jag de. Tills det är slut. Gärna på en gång. Så jag har lärt mig att inte köpa sånt. Istället börjar jag se det fina i att t.ex köpa hem ett paket med blåbär eller hallon. Det är fruktansvärt gott, och man kan äta mycket av det utan att få dåligt samvete också. Och, framförallt, det dämpar sötsuget.
Om jag inte vill äta någonting när jag känner sug, så dricker jag ett glas vatten eller en kopp te smaksatt med någon god frukt eller bär eller så.
Gör det enkelt och byt ut alla feta produkter mot less fat, välj produkter med mindre socker och så vidare. Det tycker jag är jättelätt, och oftast tycker jag inte att det är någon större skillnad på priset heller.
Att äta mindre portioner och regelbundet, gör fruktansvärt mycket. För mig räcker det att jag fuskar över en helg så att magsäcken tänjer ut sig, så är jag tillbaka. Och då tar det ett tag innan man vänjer bort det. Så nog ska man försöka ha disciplin hela tiden, så blir det tamejsjutton enklare i längden.
Det behöver egentligen inte vara svårt. Små små ändringar kan göra så himla mycket längden. Jag tänker inte börja med någon diet. För då gör du en total vändning på en gång och visst går du ner i vikt. Men då kan du inte heller börja äta som du allid har gjort för då går du upp igen istället. Bättre är att göra små ändringar hela tiden så är det enklare att hålla sig till de och vänja sig.
Motion
Här tycker jag att det är viktigt att hitta en träningsform man trivs med. Trivs man inte med det man gör, börjar man förlora motivationen och så slutar man tillslut. Inte heller är det någon idé att börja elitträna med en gång. Ta det successivt och gör lite åt gången.
Man känner verkligen skillnaden i kroppen när man tränar. Man blir piggare, gladare och så skjuter självförtroendet i höjden också. Själv motionerar jag genom att vara ute och jogga, vilket jag försöker göra minst 3 gånger i veckan, jag simmar emellanåt och jag styrketränar och promenerar. En kvällspromenad på 20-30 minuter varje kväll, gör verkligen underverk. Detta fattade inte jag förrän jag hade flyttat och hamnade på ett sådant ställe där jag inte kunde vara ute och gå på kvällarna. Det rekommenderar jag starkt.
Man ska verkligen suga åt sig känslan när man är färdig med tränigspasset. Själv brukar jag känna mig riktigt duktig, och det får en att vilja fortsätta!
Motivation
Här kanske det största problemet ligger för många. Motivationen. Det är alltid jobbigast att komma igång. Men man måste komam ihåg, att när man väl har börjat så är det enklare. Till en början kan man fundera på vad det är man vill uppnå. Tappa 5 kilo, få bättre kondition, få ett friskare kropp invändigt och utvändigt? För många är det allt på en och samma gång. Så var det för mig. Och det största problemet jag gjorde: Jag hade alldeles för höga krav på mig själv. Oftast vill man att allt ska ske på en gång men det är tamejsjutton inte särskilt lätt. Man får helt enkelt ta lite i taget och göra så gott man kan. Och inte glömma att berömma sig själv när man har gjort någonting bra.
En annan sak som jag tycker att man kan påpeka, är vågen. Det är klart man ska väga sig om man vill och veta var man ligger, men gör man som jag gjorde, att både bättra på kosten och träna hårt, så är det meningslöst att gå efter den där vågen när det har gått en månad och man vill se skilladen. I och med att man styrketränar så bygger man ju upp musklerna, och då väger man ju mer. Istället valde jag att gå efter midjemått och bukmått. Då ser man mycket enklare skillnad. Men det är inte alltid det handlar om mått och vikt. Själv, tycker jag att det känns bäst att se med ögat. Är jag nöjd med det jag ser, så då så.
En annan bra grej till motivation, är att vara två. Det är så mycket enklare för många, om de har någon som peppar en. Se bara till att det inte slutar med att ni börjar tävla med varandra. Utan respektera varandras mål och stötta. Bestäm dagar då ni ska ses och träna och försök att hålla det.
Jag hoppas att någonting av det här har varit till hjälp för någon, det har i alla fall hjälpt mig! Och även om det inte är någon som läser det här, så är det viktigt för mig själv att få ha fått ner det här i ord, så man kan läsa det de dagar man har noll motivation.
Tips från coachen: Mycket av det du skriver är väldigt bra saker och så kallad korrekt motivationsträning. Men det jag skulle ge ytterligare tips om i och med att många har svårt att komma igång är att man sätter upp ett långdistans mål. Detta kan handla om att inom ett halvår ska jag kunna springa en mil (det kan givetvis vara något annat också) Sedan lägger man upp ett minimum mål (dvs. att man är nöjd ifall man klarar 8 km) ett realistisk mål (dvs. 1 mil) och ett barriärsbrytande mål typ 1.5 mil. Sedan försöker man lista ut vad som krävs för att nå dessa mål vid varje träningstillfälle, det kan visa sig att det räcker att springa 2 km i veckan för att uppnå detta på ett år. Då kommer det varken skapa stress eller press eftersom man känner att det är fullt möjligt att avvara den tiden.
Sedan är det inte så bra att ha en drömvikt som motivation. Då detta kan leda till att när man väl uppnått denna vikt så slutar man träna, vilket leder till någon slags jojo-bantning. Klara mål utan stress och press så löser sig det mesta.
Att ta en rask promenad är också ett bra sätt, enligt vissa forskare så räcker det med 30 minuters fysisk aktivitet för att förbränna ett normalt dagligt intag.
Sedan kan jag döda socker myten också nu när jag ändå är igång här. Du kan absolut äta choklad och sånt utan att du går upp ett enda kilo. Det som sker när man äter socker är att insulinet höjs vilket gör att fettdepåerna i musklerna täpps till, vilket gör att du inte blir av med något fett under ca en timme efter att du ätit socker. Det vill säga att så länge du inte äter det en timme innan träning så är det inga som helst problem. Sedan är det bra att äta mycket mat när man tränar, helst ska du äta 6 gånger om dagen och det är även bra med fettrik mat, så jag tror nog den feta mjölken skulle vara mer givande då det mest energigivande är fett.
Nu blev det här en jättelång kommentar men jag kände att det här var lite mitt ämne så du får ursäkta eller bara ta bort den ifall du tycker den är för lång.
Det är bra för du läser ju sånt här. Skulle jag skriva ner exakt allting som jag tycker och tänker kring träning så skulle det bli flera mil långt. Jag håller med i mycket det du skriver, men som sagt, jag skriver inte allt. Men det här en bara något som kom från hjärtat just för tillfället jag satte mig vid datorn, och försöker ju liksom inte direkt framstå som någon expert, utan beskriver det som funkar för mig.
Precis, och så länge det funkar för dig så ska du inte bry dig i vad någon låtsas expert säger :)
