I can watch the dreams in your eyes





Hell yeah, igår blev det RockBaren med Jessica. Det är de här spontana utgångarna som är de roligaste! Helvete vad roligt folk det finns. Och så finns det ju idioter också. Och somliga tappar man bort.

Innan det blev RockBaren så käkade vi Chicken Tandoori och ris, och tog ett par Hotshots och vrålade till Roger Pontare (vi försökte ta ut "När vindarna viskar mitt namn" på pianot och när vi kom på att det fanns en engelsk version också, så skapade vi en egen, genom att översätta rakt av, haha guuud va fint de blev.) Efter det, kom vi ju på att vi måste gå ut. Det kunde ju inte bli något dansställe, eftersom jag har ett skadat knä, men att bara sitta på RockBaren och dricka Rom&Cola och spana på folk är så otroligt sjukt kul. Så det där var en toppenkväll. Det är de spontana utgångarna som är de roligaste som sagt ;)



Så där fick jag mitt roliga för helgen, för egentligen borde helgens tid endast upptas av plugg till tentan, men hallå, jag har väl ett liv också. Jag kan inte sätta mig en hel helg och bara plugga, jag gör det bara inte. Det finns inte på min karta. Men rätt stolt att jag började städa upp efter gårdagens bravader så fort jag vaknade i alla fall. Nu kör vi lite Coldplay i högtalarna och sitter här och väntar tills motivationen kommer smygandes. Både motivation för att plugga och motivation för att orka lyfta på arslet och hämta en kopp kaffe. Det är otroligt hur sånna lätta ting kan vara så jobbiga när man verkligen inte vill! Jo kaffe vill jag ha, men jag vill inte tentaplugga!

Jag längtar till onsdag eftermiddag, då tentan är över och man är mittemellan två kurser! Och så vill jag ha torsdag, då studiebidraget anländer och jag kan få slinga mitt hår så jag slipper de här oranga partierna.

Och jag vill ha skärtorsdag så jag kan åka till min mormor och morfar och så komemr resten av min familj dit och det är påsk och vi har lov och man behöver inte tänka på någonting alls och man kan bara vara och man kan äta mormors mat och mormors kakor och leka med småkusinerna och ta promenader fast det kan inte jag med tanke på mitt knä men ändå och så vill jag leka i den där lekparken som ligger 300 m från huset så barnsligt men så kul. Pjuh.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0