my.little.corner.of.the.world

Ibland kan man undra vad det är livet har i beredskap för en. Det dyker upp saker som man inte förväntar sig, både miserabla faktorer och lyckosamma. Är det vi själva som omedvetet väljer, eller är allt förutbestämt? Och framförallt: finns det en mening med allt som händer?
Jag borde sitta och plugga, men istället väljer jag att prokrastinera i form av att filosofera om livet. Men jag vill ju ändå inflika med att jag har bäddat halva sängen och lärt mig företagsskatt. (Pluspoäng till mig.)
Sen råkar det ju vara så att det känns ALLTID som en bra idé att sätta sig och blogga när man har mycket att göra. Den raden jag ständigt inflikar: "Nu var det längesen jag skrev någonting, så nu är det dags!" Same today!

Har jag även sagt att 2011 ska bli världens bästa år? Nå, det har börjat bra och det blir bara bättre. Nog för att jag har lite saker som hänger över mig, men när jag har tagit tag i de så kommer jag vara hur nöjd som helst sen. Har ju åtminstone skrivit klart hemtentan and thats just great. One down, three to go.

Det här året planerar jag att göra mycket roligt. Resa massor, ta hand om mig själv, umgås med folk jag tycker om, klara mina dumma tentor som hänger över mig, tjäna ihop lite pengar, åka med familjen till Sunny Beach, helst gå på Metatown, fira midsommar i Dalarna...och så mycket mer!

Och såhär vårigt är det i Göteborg:

Utdrag ur Emmas huvud idag:

"Det finns ett getingbo relativt nära mina fönster så jag kan inte ha fönstrena öppna och morgonsolen ligger på denna sida, så jag kommer troligen dö av värmeslag. Varje morgon. Hela sommaren."

"Garderobsstädning som jag har haft tid till så många gånger under två, tre veckor nu, men inte har orkat göra, känns mycket tilltalande idag bara för att jag har mycket att göra. Listerna känns lite dammiga de också."

"Bow-chicka-bow-wow...."

"Undrar om det finns någon ekonom som är lik mig som kan ta på sig en peruk och skriva tentan åt mig på måndag?"

"Om jag stirrar på sängen tillräckligt länge, så kan jag beordra den att bädda sig själv"

Utöver mina oerhört viktiga, fina tankar tänkte jag även lägga upp den här läckra videon. Gotta love it.

Hela huvudet snurrar av diskrimineringar och uppsägningar med mera tack vare hemtentan i Arbetsrätt. 3/4 av den är klar, och nu återstår den sista fjärdedelen som jag egentligen hade tänkt göra ikväll, men jag orkar ta mig sjutton inte. Tror jag sov fyra timmar inatt, så det känns som om det kan bli tidig sänggång ikväll. Morgondagen består av föreläsningar mellan 9-15 och sen är det jag som får ta tag i både tvättid och den sista delen av hemtentan. På torsdag kommer familjen ner och hämtar mig och så åker vi till Småland, vilket ska bli så sjukt skönt då jag behöver komma iväg lite. Men framförallt för att träffa familjen som jag nästan aldrig träffar numera.

I allmänhet har det varit en så sjukt bra dag. Solat, haft fint sällskap vid flera tillfällen och ätit årets första glass. Inte konstigt att det blir segt att börja skriva på en massa måsten, när det finns så mycket annat fint att ägna sig åt.

Nu är jag sådär riktigt hungrig och det är ju ett oerhört plus att jag har sjukligt mycket disk som måste tas hand om först...uh.

Både uppgiven och hoppfull på en och samma gång i detta skede. Har fyra tentor att klara av på 7 veckors tid, varav tre av de är salstentor och en av de en hemtenta och utöver detta ett enormt projektarbete. I lite rädsla för att bli totalt inåtvänd fram till sommaren, så känner jag nog att jag inte kommer bli det trots allt. Det är mycket som är väldigt fint just nu, och det är någonting som jag verkligen inte tar för givet.

Den är en sån här tidpunkt då allt känns bra. Jo, men lite så är det faktiskt nu, trots de små pessimistiska inslagen jag har emellanåt. Dels, så känns det som om våren är här på riktigt. Och solen gör ju någonting visst med humöret. Sen känner jag mig lite duktig, så jag inte har köpt något spårvagnskort den här månaden och har nu alltså färdats 6 mil till fots den här veckan (och inte en sötsak på en vecka, hohoho nu är jag på gång) eftersom jag i stort sett alltid går när jag ska någonstans numera. Det lönar sig på många sätt att inte lägga pengar på kollektivtrafik, yay!

Och om cirka en vecka så får jag äntligen träffa min familj igen (sånärsompå syster, som stannar hemma och jobbar) sen första gången i julas. Det är sjukt vilken upptagen människa man har blivit, på både gott och ont. Så om en vecka drygt, så åker jag till Småland och firar påsk, skönt!

Hela förra veckan var en riktigt bra vecka, och jag hoppas att den här blir minst lika bra! Fullt med ledighet, finfina festliga tillfällen och bara njutit! Man skulle ha fler såna veckor. Man blev nästan lite för bekväm, men inser att från och med imorgon så börjar allvaret igen. Eller man får väl nästan säga att det började igår, för oj så galet effektiv jag var! Tvättat 10 kg tvätt, sprungit en lånrunda, storstädat lägenheten och pantat burkar och handlat mat. Check!

Var så himla pepp på att börja med hemtentan i arbetsrätt idag, och så har jag inte fått hem kurslitteraturen än. Det var lite surt, men då kör man imorgon istället eftersom hela dagen är fri från möten och föreläsningar. Fint!

Lördagen var skitbra, då jag och Alicia såg Royal Republic på Sticky Fingers. Jäklar vilken bra show de gjorde.

Vill avsluta med en oerhört charmerande bild på mig själv, Ms. Napkinhead.

En väldigt fin dag må jag säga! Åt en god frukost vid 9, och la mig sen och tittade på "Brakfast at Tiffany´s" ett par timmar. Sen gav jag mig ut på den oerhört omtalade joggingturen (eftersom jag lovat mig själv att ta den i några dagar nu). En perfekt dag att springa, då det har vart lite Klass 2 varningar här och där i Sverige idag. Totaaal storm. Sprang jag i motvind, så sprang jag ju nästan baklänges, och när jag sprang i medvind var jag lik en gasell, haha! Fick till och med nåt som kändes som smärre skottskador på smalbenen när den där sjuka jävla vinden kom nere vid Korsvägen och smällde en massa grus över mig. Men det blev en halvmil, och bra gick det i alla fall! Jag liksom kraschlandar utanför porten när jag väl tagit mig hem efter den sisat backen och flåsar som en idiot. Några kineser gick förbi mig och tittade lite konstigt på mig.

Nu på kvällen så gjorde vi världens godaste pizza med mozzarella och pesto. Klockren vinnare.
Det förekom även vattenkrig och köket är nu sjöblött. Fram med mopp och hink, men det var det värt!


Återigen talar jag om min ledighet litegrann: nu är det dags att ta vara på det sista av den, för nu kör det igång i 180 fram till juni! Och finns det något bättre än att peppa till med än denna? (Ja, säger väl de flesta men icke jag då det liksom spritter i kroppen på mig när jag hör den här)

Nog är det inte jag själv i alla fall, det kan ju konstateras. Här har man suktat efter ledigheten, men det blev nog nästan lite för mycket. Lite mer planering i dagarna tack!

Nu är åtminstone min storhandling komplett. Blev ju lite sur när jag kom till affären igår och det finns typ inte en enda färsk grönsak, så jag fick inhandla resten idag. Och vips så var klockan inte ens tolv. Degat framför film har jag gjort typ hela eftermiddagen (och varför ska man klaga egentligen?) och sen släpade jag mig för en gångs skull till pianot och friskade upp mina stackars små, länge latenta pianofingrar och lirade lite (som tydligen uppskattades så mycket av min tyska granne vägg i vägg, att han kom över för lite live-musik).

Kvällens middag bestod av citronpasta med parmesan och knaperstekt bacon. Approved! (Och nu sitter jag och smular med en kexchoklad över hela skrivbordet) Anser att när jag väl har kommit igång med bloggandet igen, så är det ju inte särskilt nödvändigt att genast lägga ner det igen (och för att jag har ju så mycket smart att säga, eller hur?)
Och så är ju alla så himla hemliga. Har väldigt många läsare, och jag blir alltid lika förvånad. Och inte heller är det någon som kommenterar så jag vet aldrig vilka ni är. Men det är väldigt fint att ni visar intresse, det upskattas!



Känner bara att jag måste lägga upp den här. Det är få låtar som får mig att rysa såhär pass mycket, men den här låten fullkomligt älskar jag!

För första gången sen i augusti, så har jag plötsligt, bara sådär, hemskt mycket ledigt under en vecka! Fundera ut ett par frågor inför en marknadsundersökning, observera Sticky Fingers när jag är där och festar på lördag och en föreläsning på 3 timmar på fredag är det enda. Say Whaaaat? Så nu sitter jag ju här med den stora frågan: Vad ska man hitta på? Ja, det är ingen idé att resa någon stans i alla fall, för att jag har inte råd. Jag antar att det kommer bli att sova ut när jag kan, komma igång med träningen då den har stått på noll i två veckor nu, och laga en massa, massa mat! Är det inte lustigt att man alltid går och suktar efter ledighet, och när man väl får den så vet man inte vad man ska göra med den? Ja, jag säger då det. Men sjukligt nöjd är jag!

Förmiddagen bestod av lite grupparbete och sen besökte jag Navva på cafét och blev bjuden på lite lunch. Eftermiddagen var jag så sjukt trött, att först vid fem orkade jag göra nåt. Då blev det storhandling, så nu jäklar har jag bunkrat upp för ett par veckor framåt. Sen har jag minsann varit så ambitiös att jag har bakat grahamsbröd och lagat tacos. Så nu är jag både proppmätt och slut i huvudet, haha! Men det resulterade åtminstone i 20 små fina frukostbullar och 3 matlådor. Approved!

På lördag ska jag coh Alicia se Royal Republic på Sticky Fingers. Aaaasnöjd!

Det är morgon. Eller nåt sånt. Det beror kanske lite på vem man frågar. En söndag som denna får det gärna vara morgon fram till klockan 14 eller nåt. Tittar man ut så blir man inte särskilt peppad på att vakna till. Jag har sovit i närmare tio timmar, men likt sjutton så är jag som en zombie. Haed tänkt att gå och gymma eller ge mig ut på en joggingtur, men nej fan. Jag orkar inte gå utanför dörren. Det får bli imorgon istället. Som det där bra citatet: "Skjut upp det du kan till morgondagen". Eller var det att man inte skulle göra det.....? Bah.

Helgen har varit fin i alla fall. Långledig har man minsann varit. Lite afterwork på torsdagen, ledig på fredagen med en trevlig trerättersmiddag med vänner på kvällen och lördagen tillbringades med att laga kebab och en efterätt bestående av ugnsbakade bär och vaniljkesella och spela lite TP med bäste grannen. TP är sånt som är jätteroligt när man själv vinner, och som är mindre roligt då somliga blir lite väl överlägsna. Nåväl, innerst inne vet man ju att man är bäst.

Det är nu faktiskt åtta veckor kvar tills skolan slutar. Väldigt skönt och befriande kan man känna, men också en aningen stressande då det är skapligt mycket som ska hinnas med under tiden. En hemtenta och ett stort projektarbete, samt två stycken salstentor i ekonomi, som då inte riktigt är min starkaste sida. Och inte nog med det. Man ska hinna resa, andas, ha ett socialt liv och hinna med träning och andra saker. Så nu kan man ju känna att lite planering är på sin plats. Enklast av allt vore ju om någon duktigt ekonom kunde gå och dra på sig en svart peruk och skriva tentorna istället för mig. Eller ett mirakelpiller som gjorde en jättekompetent, samt att kunna utöka dygnets timmar med typ det dubbla. Men nu är det så att man får vara realistisk och göra sitt bästa.

Sommaren känns inte alltför långt bort nu, och man börjar känna sig lite mer optimistisk efter att äntligen har fått lämna fem, nästan sex månader snö, kyla och mörker bakom sig. Saker och ting börjar kännas lite lättare, och man orkar ju faktiskt gå upp på morgonen numera (ja, utom idag då).

Nu är det dags. Att ta tag i dagen. Ciao!

Utsikt från mitt fönster tidigare i veckan